Lever i en värld med två familjer <3 Nina Olofsson

Så mycket jag saknar som jag haft, som jag vill ha...
Vill bara att någon kramar mig och säger att allt kommer bli bra..
Känns som att tiden försvinner för varje slag mitt hjärta slår, för varje andetag jag tar.. 
Försöker att tänka på det jag har och vara lycklig, för det jag har.. 
Inom mig känner jag en tomhet, den tomheten finns i mitt hjärta.. 
Känns som jag glider längre och längre ifrån familjen..

Orsakerna till varför vi glidit ifrån varandra tänker jag inte ta upp, men det finns orsaker till det... 
Ibland funderar jag på att bara bryta kontakten med min familj, vet inte varför jag tänker så ibland men det känns som jag bara är till besvär... Vill inte vara en orsak till att min familj mår dåligt eller få dem att känna att de inte orkar... 
Ibland känns det som jag inte tillhör familjen på något sätt, vet dock att det inte är sant .. 
Minns vid flera tillfällen när jag var yngre att jag frågade hur jag kunde få reda på om jag verkligen var deras biologiska barn, och vart jag skulle vända mig för att få veta... Ibland funderar jag fortfarande på det..
Vissa i familjen bryr sig mer än andra, medan det känns som andra inte bryr sig alls...
H*n säger att de bryr sig, men varför känner jag det inte, varför ser jag det inte?! Är jag blind? 
Vet att jag säkert kommer få massa skit för att jag skriver detta , sanningen är jobbig ibland och om man inget säger får man heller inget veta , och man har rätt att säga vad man känner.