Systerdotter


rätt eller fel ?

Jag tror alla någon gång tänker tillbaka på saker de har gjort, att alla någon gång ställer sig frågan om man gjorde rätt eller fel.

Finns många saker som man ångrar, men kanske är det så att man inte ska ångra allt , det beror ju dock på vad man gjort och inte gjort, men ibland så är det så att man måste göra saker för att få reda på vad som är rätt och är fel.
Ibland kan man behöva en hjälpande hand , och det kan kännas som man är svag när man gör det, men är det något man inte klarar av att göra ensam så är det bättre att be om hjälp..

Vissa saker borde man tänka på då man ber någon om hjälp, att man alltid ska fundera på vem man ber om hjälp.
Några saker som kan hjälpa dig att välja person
- Viktigt att du känner att du kan lita på personen
- Personen är en bra lyssnare
- Bra på att förklara, lugnt och stilla
- Du ser upp till den personen
- Personen kan förklara skillnaden mellan rätt och fel, även om du kanske vet innerst inne vad som är rätt /fel, så kan det hjälpa att höra det.
- Respekt är alltid viktigt, från båda parterna
Finns mycket mer saker också , men dessa är några av dem.

Min bror är den personen som hjälper mig, han är snäll, jag respekterar honom och han mig.
Jag ser upp till honom och jag vet att han inte skulle säga något som inte var rätt..
Man behöver inte tänka /tycka lika om något, men då är det viktigt att både DU och personen som hjälper dig kan lyssna på varandra, och förklara varför du tycker att det är som du tänker...

Tack Erik <3

Little brother

Little brother , time goes by so fast, you'll be 3 years old soon

Sad time

Early morning here now, lil'kiddo is sleeping ( my friends kid)

Sorry that I haven't been writing here for a long time , but been kinda busy with school and other things.


12th of march was a hard day coz that's the day I lost my twins, lost them 2012-03-12 , and worse when I lost my nephew just about a week ago ( just a few days before 12th of march.

I really don't know what to do right now, feels like I just wanna pull my blanket over my head and sleep for a month or something. *sighsss*

Today was the wake for my nephew, sad day. Tho I try to be strong, for the ppl I love and the ppl who needs me , I can't just pull a blanket over my head and "ignore" all ppl around me that needs me , I just can't. I just can't let them down.

Read a story to my neice, "Winnie the Pooh and the honeytree". Not much I did for her just by reading a story, but it was something, not easy to do things when you're 11.000 km away , but she was glad that I read to her, and that's what matters.

Some ppl might wonder why I write in English when I'm Swedish, but it's because I have family and friends that don't understand Swedish , some of them understand some of it , and almost everyone in Sweden knows English anyway, plus it's English ain't as hard as Swedish when it comes to grammar and spelling.
Sure I do make typos pretty often, but I'm still learning.

So what have I done today?
I went to get lil'kiddo at my friend's place, I took Lil'kiddo to the store, coz I forgot to buy onions, came home at about 7:30 pm , shower for lil'kiddo and then bedtime story, then around 10pm I made home-made meatballs so we have lunch tomorrow, and then when I was already working in the kitchen I thought I could do meatloaf at the same time , so I did.

Now I'm just sitting here, listening to music and just trying to calm down and relax a little, but it's not working very well, feels like I'm a emotional ticking bomb :(

Thinking about my kids, my nephew , my sister and the rest of my family. That I'm so lucky to have such a wonderful family, of course , I don't get along with everyone in my family, but I think that's pretty normal.

I just wanna make everything good, take all the pain away from everyone, give everyone their loved persons back, kids, teens, friends and family, I would if I could, but I can't.

The only thing I can do is to do what I can for everyone, as much as I can and have energy to do.

I have so much that I would like to say, but I can't put it out in words, my head is kinda messed up, and I know it.

So I'll stop here, maybe write more tomorrow or something .

Please just remember , take care of your family and the ppl around you that cares about you and loves you.
Because you never know for how much longer you'll have them.
Tell ppl you love them, coz you can never tell them to often.

My american Dad told me something like this " Don't be unhappy for what you don't have, be happy for what you have because you never know for how long you'll have it "

And that's so very true, even if it's hard to understand and think like that .

Hugs and kisses


My paintings


Just thuoughts I guess 2013-02-10

I know, I know that my family have been suffering from pain, from grief. I know my family have been strong, coz they are all still here, (and some of them are in heaven, but they are still here) they have never stopped fighting, they have cleaned the dirt off their pants, more than once, they have all fallen, but they haven't stayed there, they have always got up again, some of them faster than others. But all of them got back up on their feets. I might be one reason why my family have been hurt, for being complicated , for not listening all those times, but also maybe coz they have been feeling bad, coz sometimes things have been too much, they didn't have the energy to do anything , coz they had much on their mind and that they didn't have enough energy to take care of themself properly. And I don't blame them for that, coz everyone has a time in their life or more than one time in their life hard to take care of themselfs , maybe coz they have many things on their mind, maybe coz they just need a break from whats called responsibility, to be a grown up. I've learned that even the strongest person need to have a break from being the strongest, sometimes they need to be the one that someone is taking care of, just to feel safe , have a hug and someone who they can let their steam out on, just say whatever they have on their mind, their heart, just to talk about it and feel that someone understands and don't judge , not asking questions , just sitting there and listening to them and listening to what they have to say, maybe give them advise if they want or ask for it , but only by sitting there listening to them can mean so much to them , just such a small thing. Many older ppl who are lonley, they just miss someone to talk to , just to have a cup of coffee with, I think this can be a reason why some ppl talk to flower or themself, or having TV or radio loud ( maybe loud coz they don't hear well) but just to have ”someone” there. For some ppl this might just sound like crap, but I mean , I don't care if they think it does, then they don't need to read it. It's 2:59AM and I'm writing it , I'm not writing it to please anyone or to prove anything. The only thing I'm doing, is that I'm saying what I'm thinking just that it's on a paper , maybe to get it out of my head or maybe coz it's just coz I feel like doing it , might be the song I'm listening to that's ”making me” do it, and yes I'm listening to it over and over again, makes me feel relaxed. I don't know for sure myself, but I don't panic coz of not knowing, coz it's not important to me why I'm doing it , I do't even care about my grammar when I'm writing it, not about typos or how it will sound for ppl who read it, they might think things whatever those things are or what they have on their mind. I have two familys, and I'm proud of it , I don't regret anything about having two familys, I love them both as much as the other. I know that some don't accept it , but I mean ”Hey it's my choice” I can't just live my life after what others think, but it feels so good that the person I talked to yesterday really understands even if made him/her feel like they got stabbed in the heart. But like he/she said ”I rather get hurt from the truth, than happy by a lie” ( I don't know exactly the words he/she said but it's pretty close to what I just wrote) You can listen to what ppl say, but you don't need to always do what they say, you choose what feels best for you, sometimes it might not turn out to be what you thought, but I mean, if you never try . Where will you be? You need to be brave sometimes, brave to try/ do what you think is the right thing to do, sometimes it will turn out that it was the wrong choice , and other times it will turn out that you made the right choice. But remember , you are the one making the choice. If you are young, might not be able to do whatever you want to do, but if your parents just says ”No” ask why, and ask them to listen how you have been thinking, what you think will be the good thing and what might be the things that is less good or not good at all. If it's hard to see more than the good things , coz you want it so bad, talk to someone about it , coz everything has consequences, some are worse than others, but there are always consequences , some are so small so you don't see them at all, and some of them are so big that you will have to live with them for the rest of your life. If you are not sure about the consequences that might be , talk to someone about it, someone you trust , a teacher, your grandparents, a friend, siblings. Just someone , that you know will help you . Sometimes I hear that I sound like a ”nagging Mom” when ppl ask me about advise, maybe that I sound like a Mom , but that doesn't bother me, might be that I'm a ”Nagging Mom” coz I think about what can happen if you do / don't do something, but most of all, it's coz I care. Some ppl will just be a ”nagging Mom” coz they want to be , coz they are a pain in the ass, and some of them do it out of love, just coz they love and care about you. To be honest, now my mind is empty and I don't have anymore to say/ write , so it might just end like a movie with a bad end laughsss but I hope not, and however this ain't a movie so it doesn't matter much.. If you have any questions about this, just ask // Nina Ellis
2013-02-10 Song I was listening to - Magnus Uggla - Jag och min Far

FUCK

Vet fan inte vad jag ska ta mig till. Alla säger bara, "det blir bättre" jovisst närdå?!

Daddy

A DADDY IS SOMEONE WHO'S THERE FOR YOU WHEN YOU NEED HIM
A DADDY NEVER LETS YOU DOWN 
A DADDY IS SOMEONE THERE TO HUG YOU WHEN SOMETHING GOES WRONG
A DADDY IS THERE TO DRY UP THE TEARS
A DADDY IS THERE FOR YOU WHEN YOU NEED SOMEONE TO TALK TO
A DADDY ISN`T SOMEONE WHO LEAVES THE MOTHER WHEN HE FINDS OUT SHE'S PERGANT
A DADDY ISN`T SOMEONE WHO DENYS THEIR OWN CHILD
A DADDY ISN`T SOMEONE WHO LEAVES YOU LEFT BEHIND
A DADDY ISN`T SOMEONE WHO SAYS ONE THING TO ONE PERSON THEN SAYS ANOTHER THING TO SOMEONE ELSE
A DADDY ISN`T WHAT I SEE IN YOU”


Sick sick sick

I'm sick sick sick of this , so fuck fuck fuck this shit.

 
 

Yeah

I'm so gonna fucking do it ... 

Jävla skit

Känns som jag inte vet någonting , skallen känns tom och hur mycket jag än försöker att förstå. så förstår jag fan inte.. Jävla skit . Tankarna snurrar , problemet med dem är bara det att dom är tomma, kommer inte fram till vad jag tänker... 

Vill gå ut, men det är för sent. men men, får väl gå ut imorgon eller någon annan dag, redan varit uta idag ändå. 

Whatever that is bothering you, just try to deal with it and get real. 

Just takes 8 letters to explain how you think ... I think anyway.

Thoughts


Skönt att skolan slutade tidigt idag, jobbigt att vara på skolan när man har feber =( Men nu är det bara torsdag & fredag kvar sen är det höstlov. =D Ska försöka träffa några "old friends" , samla energi och plugga lite kanske. Men jag får se hur det blir med det.. Så många vänner man har haft som man tappat kontakten med eller som man inte är vän med längre, människor som man saknar. Men man kan inte behålla alla vänner genom hela livet, vissa har man behövt glömma/ släppa taget om pga olika anledningar /orsaker, bland annat för att man vuxit ifrån varandra men även pga att dom fick dig att må sämre av olika anledningar. 
Fick en konstig känsla för någon dag sedan, en känsla sen jag var 13år . Det kändes så underbart få uppleva den lyckliga och glada känslan igen, även fast det tyvärr bara varade i någon timma =(

Jag vet inte vad som är värst  "Att kämpa i flera år och inte komma någonstans , och sen inse att det man kämpade för var bara slöseri på tid och energi" eller " Sluta kämpa och inte veta om det kunde blivit bättre om man fortsatte"? 

Vet att jag inte ska tänka så, men kan inte låta bli, man tänker och drömmer om det, så det är svårt att inte tänka på det. Men jag ska inte ge upp, jag ska fortsätta, för vill verkligen inte såra dem som jag älskar, och dom som älskar mig (även fast jag vet att dom jag bryr mig om och "älskar" inte bryr sig om om jag ger upp eller inte. men sådana människor finns det alltid) 

___________________________________________________________________________________


Nice that school ended early today, hard to be at the school when you have a fever = ( But now it's only Thursday and Friday left then it's autumn holiday. = D I'll try to meet some "old friends", get some new energy and  maybe study a little. but I'll see how that goes  .. So many friends you have had that you lost contact with or who you are not friends with anymore, people that miss. but you can not keep all friends through  your whole life, some of them you had  let go of because of various reasons / causes, among other things, and maybe because  you have grown apart, but also because they made you feel worse for various reasons.
Got a weird feeling a few days ago, a feeling I had when I was 13 years old. It felt so wonderful to experience the happy and excited feeling again, even though it unfortunately only lasted one hour = (

I do not know what's worse "To fight for years and not getting anywhere, and then realize what you were fighting for was just a waste of time and energy" or "Stop fighting and  not be able to know if it could have been better if you continued" ?

You know that I'm not supposed  to think that way, but can not resist, I'm thinking and dreaming about it, so it's hard not to think about it. But I will not give up, I'll continue, really do not want to hurt those people I love and those who love me (even though I know that those people I care about and "love" does not really care  if I give up or not., but such people  are always there )



I just feel so confused 
and I've been feeling lost for many many years 
but I won't give up, because I will be stubborn ,
and I will find the light
and so I can follow it out of this shit.

 

tvärtom av hur jag kände för någon/några timmar sedan

Försökt sova, men det går inte. Allt snurrar, nu känner jag tvärtom av hur jag kände förut... 
Allt känns mörkt, man tittar ut och det känns mörkare.. 

Försöker lyssna på musik, men det man fastnar för är ju det som kanske inte är så bra att lyssna på när man känner sig nere. Vet inte varför jag mår som jag mår, vet inte hur jag känner heller, känner mig varken glad eller ledsen, känner mer "ingenting" . 

Lovat vännen att följa med till bussen imorgon innan skolan *suck* kanske blir sen till skolan, det vet jag inte ännu. Men men blir jag sen är det bara några minuter, måste ju "droppa " av tösen på dagis också. 

Känns som jag tar på mig för mycket ansvar när det gäller tösen =| 
Oftast jag som byter , kör vagnen, lagar mat m.m . Blir fan galen snart, jag vill hjälpa till men vart går gränsen till att hjälpa till egentligen, för när människor tar för givet att man ska göra saker som man egentligen inte ska göra utan som dom själva ska göra, ta hand om disken, laga mat till till barnet och den andra,rengöra hos kaninerna,  plocka i och ur tvätt och torktumlare, ta fram nya kläder med större storlekar till tösen som hon kan ha som extrakläder på dagis och även hemma. 
Vart går egentligen gränsen på vad och hur mycket man ska göra hemma hos en kompis och för en kompis? 

Jag vill ju hjälpa, men det känns fel att göra massa saker och sen blir det som att det är något man "Ska" göra, inte bara för att man vill vara snäll utan för att det har blivit så pass "inbrännt" så att det räknas som en självklarhet, även fast man har svårt att klara skolan och hålla ordning hemma. 

Spelar ju ingen roll hur mycket man försöker förklara för människan så fattar hon inte.. *suck*
Gör mest saker för tösens skull, men även för hennes, men jag pallar inte. Att hjälpa till med tösen är rätt mycket det också. 

Men vad gör man när man älskar någon?
man gör ju självklart det man kan för dem , även om det kanske gör att man "faller ner på botten" själv.


Mörkt när man går, mörkt när man kommer hem...

Nu har jag inte skrivit på några månader.. Förlåt för det.. 

Nu har halva oktober månad gått, det är mörkt när man går på morgonen och det är mörkt när man kommer hem. Känns lite jobbigt att det ska vara så mörk hela tiden, speciellt när man sitter i skolan på dagarna och missar de få timmarna som det är ljust. Men det känns ändå lite mysigt på samma gång =P antar att det är svårt att bestämma sig, men man kan ju inte sitta och ha mysigt med värmeljus i ett rum om det inte är mörkt och det är ju faktiskt på vintern som man kan få det mörkast och mysigast.. Att bara kunna sitta inne med tända ljus och kolla på snön som fallar på andra sidan fönsterrutan. 

De senaste månaderna har varit rätt så krångliga och svåra, ibland har det känns som man velat ge upp mer än allt annat, men det har man såklart inte gjort utan man har funnits sig själv "på benen "igen .. Förstår vad man menar med att "Man orkar mer än man tror" & "Du är starkare än du tror" men någon gång måste ju den orken också ta slut, eller?!

Sommaren har varit rätt ok, lite mycket regn och lite sol, men alla dagar kan ju inte va fina, för då uppskattar man ju dom inte. *fniss* Men jag tyckte dock lite synd om mamma, för när hon började jobba igen efter semestern så var det soligt och fint i 1-2 veckor , tyckte verkligen synd om henne. Men kanske att det blir en finare sommar nästa år =D man får väl hoppas i alla fall. 


Har en kompis som hela tiden gnäller och tjajar, i samma ålder som mig, och många förväntar sig att jag ska finnas där för henne , och visste det gör jag utan att tveka, och jag finns där för hennes lilla tös också. Men jag är inte så pass stark just nu att jag orkar vara som en mamma till någon som är i samma ålder som mig . Känns som den personen borde kunna klara sig lite mer själv och förstå att jag behöver tid för mig själv också, men så är det tydligen inte. Om jag pratar om att jag funderar på att flytta så blir det bara " Betyder jag inget för dig längre?, Ska du lämna mig, och hur ska jag klara mig?" När en person är så pass "beroende " av dig så känns det inte så kul. Man vet inte vad man ska göra, och även fast man har förklarat " Du kväver mig, jag kan inte andas, jag måste få vara ensam, och du måste ge mig utrymme" och personen svarar "Jag är bara värdelös och jag är trött på att alla kommer in i mitt liv och sen bara försvinner" hmm har personen kanske tänkt på att de har blivit "kvävda"? att det kanske är personens beteende som har fått dom att lämna, för att de inte pallar mer?

Jag har sagt "Jag försöker att finnas här för dig så gott jag kan , och så mycket jag orkar" och till svar får man "vad menar du specifikt med här?!! Om du flyttar så finns du ju inte alls här!!" 

Hur fan ska man få en person att förstå att man måste få "andas" ? Att jag inte kan bygga upp mig liv efter dem?
Har ni tips så får ni gärna berätta =) 


Imorgon är det Måndag och sen är det bara denna veckan kvar av skolan sen får man 1 veckas höstlov, så otroligt skönt. Behöver verkligen lite lov, för att orka , för att få tid att hämta lite energi. 


Ser fram emot denna vintern, brukar inte gilla vintrar, men denna känns på något sätt speciell, men jag vet dock inte varför , men jag vet att den kommer vara speciell på något sätt , dock vet jag inte om det är på ett positivt sätt eller ett negativt sätt, men det blir en överraskning =P 

Nu vet jag inte längre vad jag ska skriva, har så mycket att skriva , men det känns som allt bara är huller om buller, så det är nog bäst att sluta skriva för tillfället, så det inte blir ännu mer snurrigt. kanske blir ett till inlägg senare ikväll =) Ska i alla fall försöka blogga oftare från och med nu 

Kram till er alla som känner att ni behöver en i vinterkylan =D och hoppas ni får en underbar söndagkväll

Tänk alla gånger

Tänk alla gånger som man märker att
Att alla tjänster man gör för andra inte hjälper alls
Tänk alla gånger som vänner sagt
Att du, bara du är den bästa dom haft

Dom vill de bästa med allt och dom vill hjälpa dig fram,
men när du verkligen behöver får du ingen hjälp alls
Nej du får ingen hjälp alls

Tänk alla gånger jag suttit med gråten i min hals
Gått ner i depressioner, då mår man kass
De gånger jag inte har stått för det jag lovat
Vänt kappan efter vinden i hopp om att allt ska ordna sig

Tänk alla gånger jag suttit hemma
Istället för att hänga med så kallade vänner på fester
Ensamma hemmakvällar med mig själv och ingen annan
Fast i sällskap med mina tankar lät jag timmar vandra

Tänk alla gånger jag ångrar saker jag sagt
Ord som kommit ut i all hast när jag talat för snabbt
Gånger jag sårat andra utan att mena det
Jag ber om ursäkt nu, förlåt men jag menar det

Har mindre vänner nu än då
Tänker ofta på de gånger gänget softa, längtar
Torkar tåren efter alla det där dumma gångerna
Som jag fått mitt hjärta krossat
Och alla de som bara varit vän på låtsas

Tänk alla gånger som kärleken satt mig rakt i skit
Tänk alla gånger som jag ärligt tänkt att ta mitt liv
Tänk dig en värld som rasar
Tänk dig människor jag älskat, lärt mig hata
Tänk alla gånger som jag varit ensam
Tänk alla gånger som jag stannat kvar och väntat
Tänk dig ett liv i tårar, när man blivit'sårad

Tänk alla gånger som dom sagt att dom ska hjälpa mig
Sagt att dom ska älska mig, vad hade jag förväntat mig
Men saker blev som dom blev, mina problem
Blev saker som förändrat, det som fått mig att le

Tänk alla gånger som jag skrikigt på mamma
För att ett liv som dom andra är något alltid strävat efter
Men dessa jävla nätter utav ensamhet och ångest
Har känt den flera gånger

Tänk alla gånger som jag saknat någon att hålla om
Men somnat ensam, trasig, precis som vanligt
Jag har gråtit, tänkt på stunder då jag varit kär
Och alla gånger som jag drömt att du var här

Tänk alla gånger som jag hatat min far
För att jag sagt "jag älskar dig", men inte fått något tillbaka
Men dina nyktra stunder är faktiskt allt jag behöver
Och pappa jag är stolt för jag vet att du försöker

Tänk alla gånger som kärleken satt mig rakt i skit
Tänk alla gånger som jag ärligt tänkt att ta mitt liv
Tänk dig en värld som rasar
Tänk dig människor jag älskat, lärt mig hata
Tänk alla gånger som jag varit ensam
Tänk alla gånger som jag stannat kvar och väntat
Tänk dig ett liv i tårar, när man blivit'sårad

Tänk alla gånger som jag gett ut mig själv
Vill låta gånger jag mår dåligt, men inte orkat gråta
Dagar jag tänkt på det hatet som getts
Som har dragit ner mig själv på det mest magiska sätt

Tänk alla gånger som jag sett min mamma gråta
Tänk alla gånger som jag sett min pappa åka ifrån oss
Efter dom har bråkat om något fjantigt
Det här är ingen saga, det här är min sanning

Tänk alla gånger som jag suttit där själv
Och gråtit tårar för ett helt liv, fast under en kväll
Alla stunder jag själv, bett om under och hjälp
Jag ser tillbaka på allt idag och inser vad som kunde hänt

Tänk alla gånger som jag sett min mamma gråta
För att jag brutit det jag lovat
Tänk alla gånger som jag inte sett en framtid
Det här är ingen saga, det här är min sanning

Tänk alla gånger som kärleken satt mig rakt i skit
Tänk alla gånger som jag ärligt tänkt att ta mitt liv
Tänk dig en värld som rasar
Tänk dig människor jag älskat, lärt mig hata
Tänk alla gånger som jag varit ensam
Tänk alla gånger som jag stannat kvar och väntat
Tänk dig ett liv i tårar, när man blivit'sårad


RSS 2.0